Rhodos

	Rhodos ; (Ρόδος)
	Ö
	Akropolis i staden Lindos
Land	Grekland
Periferi	Sydegeiska öarna
Prefektur	Dodekanisos
Kommun	Dimos Rhodes
Arkipelag	Dodekanisos
Koordinater	36°10′N 28°0′Ö / 36.167°N 28.000°Ö
Huvudstad	Rhodos
Högsta punkt	Attavyros
- höjdläge	1 216 m ö.h.
Area	1 398 km²
Folkmängd	133 000 (2010)
Befolkningstäthet	84 invånare/km²
Postnummer	85x xx
Riktnummer	2241-2247
Geonames	400665
	Lägeskarta Lägeskarta
	Webbplats: www.rhodes.gr

För staden, se Rhodos (stad).

Rhodos (Ρόδος) är en ö i Grekland som tillhör de så kallade Tolvöarna, där den är den sydostligaste och största ön. På Rhodos fanns kolossen på Rhodos, ett av världens sju underverk. Ön har en yta på 1 398 km², och är därmed ungefär lika stor som Öland. Namnet Rhodos kommer av det antika grekiska ordet för ros (Rhódon)^[2].

Geografi

Ön Rhodos är formad som en spjutspets, 79 km lång och 38 km bred med en total yta på ungefär 1400 km² och en kuststräcka på ungefär 220 km. Staden Rhodos är belägen på öns nordliga spets och utgör platsen för den antika och moderna handelshamnen. Huvudflygplatsen (Diagoras internationella flygplats; IATA-kod: RHO) ligger 14 km sydväst om staden, i Paradisi.

Rhodos flora och fauna är mer lik den i Anatolien än resten av Grekland. Inlandet på ön är bergigt med liten befolkning och är täckt av tall (Pinus brutia) och cypress (Cupressus sempervirens). Ön är hem för den rhodiska dovhjorten. I Petaloudesdalen ("Fjärilsdalen") samlas under sommaren många björnspinnare. Berget Attavyros är med sina 1 216 meter öns högsta punkt. Även om en del av stränderna är steniga har ön många områden där citrusträd, vindruvor, grönsaker, oliver och annat odlas.

Turism är öns största näringsgren.

Jordbävningar

Rhodos har upplevt ett flertal allvarliga jordbävningar. De största är den av år 226 f.Kr. som förstörde Kolossen på Rhodos, den av 3 maj 1481 som förstörde stora delar av staden Rhodos,^[3] och den som skedde 26 juni 1926.^[4] Den 15 juli 2008 slog en jordbävning med magnituden 6,3 på richterskalan till mot ön. Endast mindre skador drabbade några gamla hus. En kvinna omkom när hon föll ned för trappan då hon försökte fly från sitt hem.^[5]

Klimat

Rhodos har ett tempererat medelhavsklimat, med långa, varma somrar och korta, milda vintrar. De kallaste månaderna är januari och februari, med en medeltemperatur på 12°C, medan de varmaste är juli och augusti, med en medeltemperatur på 26°C.

Historia

Antiken

Ön var befolkad redan under den neolitiska perioden, även om väldigt lite från den tiden finns kvar. Under 1500-talet f.Kr. kom minoer till Rhodos. Senare grekisk mytologi kallade folket på Rhodos för "Telchiner" och associerade Rhodos med Danaos; ibland kallades även ön "Telchinis". Under 1400-talet f.Kr. invaderade akajerna. Det var inte förrän 1100-talet f.Kr., då dorerna kom, som det riktigt började hända någonting på ön. Det var dorerna som senare byggde de tre viktiga städerna Lindos, Ialysos och Kameiros, som tillsammans med Kos, Knidos och Halikarnassos (på fastlandet) bildade det så kallade "Doriska Hexapolis".

I Pindaros ode sägs ön vara född genom föreningen mellan Helios (solguden) och nymfen Rhode och städerna var döpta efter deras tre söner. "Rhoda" är en rosa hibiskus som kommer från ön. Diodoros Siculus tillade att Aktis, en av Helios och Rhodes söner, reste till Egypten där han byggde staden Heliopolis och lärde egyptierna astrologi.^[6]

Perserna invaderade ön, men efter deras nederlag mot styrkorna från Aten år 478 f.Kr. gick städerna med i det attiska sjöförbundet. När det peloponnesiska kriget utbröt år 431 f.Kr. var Rhodos i stort sett neutralt men behöll sitt medlemskap i sjöförbundet. Kriget pågick till 404 f.Kr. men vid den tiden hade Rhodos helt dragit sig ur konflikten och gått sin egen väg.

År 408 f.Kr. bestämde sig städerna att bilda en stat och byggde en ny huvudstad på den norra delen av ön, Rhodos. Byggnadsarbetet leddes av den atenska arkitekten Hippodamos. Det peloponnesiska kriget hade dock försvagat hela den grekiska kulturen och år 357 f.Kr. intogs ön av Mausollos av Karien och föll sedan till perserna 340 f.Kr. Även deras styre var kort och till befolkningens lättnad blev Rhodos en del av Alexander den stores växande imperium efter att han år 332 f.Kr. besegrade perserna.

Efter Alexanders död slogs hans generaler om makten över imperiet. Tre av dem, Ptolemaois, Seleukos och Antigonos, lyckades dela landet mellan sig. Rhodos skapade starka kommersiella och kulturella band med Ptolemaios i Alexandria, och tillsammans bildade de den rhodisk-egyptiska alliansen, som kontrollerade handeln i hela Egeiska havet under resten av 300-talet f.Kr. Staden utvecklades till ett centrum för sjöfart, handel och kultur och dess mynt cirkulerade runt hela Medelhavet. De kända skolorna för filosofi, vetenskap, litteratur och retorik delade mästare med Alexandria, bland andra astronomen Hipparchos. Skolornas skulptörer utvecklare en egen stil kallad den hellenistiska barocken.

År 305 f.Kr. beordrade Antigonos sin son Demetrios att belägra Rhodos för att försöka bryta öns allians med Egypten. Demetrios byggde jättelika belägringsvapen, bland annat en 55 meter hög murbräcka och ett belägringstorn kallat Helepolis som vägde 163 ton. Trots detta gav han upp sina försök efter ett år och skrev på ett fredsavtal, samtidigt som han lämnade kvar ett stort lager av militär utrustning. Befolkningen på Rhodos sålde utrustningen och använde pengarna till att resa en staty av deras solgud, Helios, statyn känd som Kolossen på Rhodos.

År 164 f.Kr. skrev Rhodos på ett avtal med Rom och blev ett utbildningscentrum för den romerska överklassen. Till en början var staten en viktig bundsförvant till Rom och fick många privilegier, som senare förlorades. Gaius Cassius Longinus invaderade till sist ön och plundrade staden.

Under det första århundradet e.Kr. tillbringade kejsaren Tiberius en kort tid i exil på ön och Paulus tog kristendomen till ön. Rhodos nådde sin höjdpunkt under 200-talet och ansågs då som den mest civiliserade och den vackraste staden i hela Antikens Grekland (Hellas). År 395 började den långa perioden av Bysantinska imperiet på Rhodos, när det romerska imperiet delades. Fastän Rhodos var en del av det bysantinska riket attackerades det flera gånger av olika styrkor. Det ockuperades av muslimska styrkor under Muawiya I år 672 och återtogs för den bysantinska kejsaren Alexios I Komnenos under det första korståget.

Medeltiden

Staden Rhodos - träsnitt i Hartmann Schedels krönika (1493)

År 1309 kom den bysantinska eran till ett slut när ön ockuperades av johanniterriddarna, senare kända som malteserorden. Under styret av vad som kallades "riddarna av Rhodos" byggdes staden om enligt det europeiska medeltida idealet. Många av stadens kända monument byggdes under denna period.

De starka murarna som riddarna hade byggt motstod attacker från sultanen av Egypten år 1444 och den osmanske sultanen Mehmet II år 1480. Till slut föll dock Rhodos efter en mångårig belägring av Süleyman I i december 1522. De få överlevande riddarna tilläts retirera till Kungariket Sicilien. Riddarna flyttade senare sin bas till Malta. Rhodos var sedan en del av det osmanska riket i nästan 400 år.

Modern historia

I februari 1840 uppstod falska anklagelser mot judarna på ön för att ha begått ritualmord på en kristen pojke.^[7]^[8] Mycket av Stormästarpalatset förstördes när det turkiska krutförrådet exploderade 1856 men återuppbyggdes senare. 1912 erövrade Italien Rhodos från Turkiet i samband med det Italiensk-turkiska kriget. 1948 enades Rhodos tillsammans med de andra öarna i Dodekanisos med Grekland. 1949 skrev Israel på en vapenvila med Egypten, Jordanien, Libanon och Syrien på Rhodos.

Rhodos hamn:

Rhodos panorama:

Arkeologi

I antikens tid var Rhodos hem för ett av världens sju underverk – Kolossen på Rhodos. Den jättelika bronsstatyn stod i hamnen och färdigställdes år 280 f.Kr. men förstördes senare i en jordbävning år 224 f.Kr. Inga spår av statyn finns kvar idag. Var statyn egentligen var placerad är fortfarande omtvistat. Vissa säger hamnen men då grekerna tidigt fokuserade på former och symmetri torde kolossen nästan stått i split med benen om höjden var de 55 meter som arkeologerna funnit nedskrivet på gamla ark och bredden på hamnen varit de 16 meter som också finns nedskrivet. Att stå så är varken naturligt för en mänsklig kropp och eller speciellt symmetriskt. Mer troligt är det dock att statyn antingen stått på Monte Smith-berget eller vid stormästarens palats.

Historiska platser på ön är bland andra Akropolis i Lindos, Akropolis på Rhodos, Apollontemplet, de gamla städerna Ialysos och Kameiros, Guvernörens palats, Rhodos gamla stad (med medeltida ringmur).

Religion

Den största religionen är grekisk-ortodox, men det finns även en stor katolsk^[9] minoritet på ön, många som är ättlingar till de italienare som stannade kvar på ön efter den italienska kolonin (Italiensk-turkiska kriget). Till skillnad från många andra grekiska öar har Rhodos efter det osmanska imperiets tid på ön en muslimsk minoritet.

De flesta judarna mördades underFörintelsen. Huvudsynagogan, Kahal Shalom, är den äldsta synagogan i Grekland och står fortfarande i de judiska kvarteren i Rhodos gamla stad. Den har renoverats med hjälp av utländska donationer men då det är få helårsbosatta judar hålls det ett fåtal ceremonier.^[10]

Administration

Rhodos är huvudstad i Dodekanisos och den mest befolkade ön i den sydegeiska regionen.^[11]

Administrativa enheter

Ön är uppdelad i 10 kommuner:

Kommun	Befolkning	Plats	Kommundelar	Postnummer
Afantou	6 712	Afantou	Afantou, Kolympia, Archipoli	851 03
Archangelos	7 779	Archangelos	Archangelos, Malona, Charaki, Massari	851 02
Attavyros	2 635	Empona	Empona, Kritinia, Monolithos, Sianna, Ag. Isidoros	851 09
Ialysos	10 107	Ialysos	Ialysos	851 01
Kallithea	10 251	Kalythies	Kalythies, Koskinou, Faliraki, Psinthos	851 05
Kameiros	5 145	Soroni	Soroni, Apollona, Dimylia, Kalavarda, Platania, Salakos, Fanes	851 06
Lindos	3 633	Lindos	Lindos, Kalathos, Laerma, Lardos, Pylona	851 07
Petaloudes	12 133	Kremasti	Kremasti, Pastida, Maritsa, Paradeisi, Theologos, Damatria	851 04
Rhodos	54 000	Rhodos stad	Rhodes City	851 00
Sydrhodos	4 313	Gennadi	Gennadi, Apolakkia, Arnitha, Askleipio, Vati, Istrios, Kattavia, Lachania, Mesanagros, Profylia	851 09

Städer och byar

Rhodos har 43 städer och byar:

Stad/By	Befolkning	Kommun	Stad/By	Befolkning	Kommun
Rhodos	80 000	Rhodes	Gennadi	655	Sydrhodos
Ialysos	15 000	Ialysos	Salakos	607	Kamiros
Afantou	5 933	Afantou	Kritinia	606	Attavyros
Kalythies	5 861	Kallithea	Kattavia	590	Sydrhodos
Archangelos	5 752	Archangelos	Dimylia	515	Kamiros
Kremasti	4 585	Petaloudes	Kalavarda	512	Kamiros
Koskinou	3 224	Kallithea	Pylona	504	Lindos
Paradeisi	2 646	Petaloudes	Istrios	485	Sydrhodos
Pastida	1 803	Petaloudes	Damatria	477	Petaloudes
Maritsa	1 766	Petaloudes	Laerma	446	Sydrhodos
Empona	1 451	Attavyros	Apolakkia	415	Sydrhodos
Soroni	1 236	Kamiros	Platania	383	Kamiros
Lardos	1 212	Lindos	Kalathos	380	Lindos
Psinthos	1 166	Kallithea	Lachania	341	Sydrhodos
Malona	1 096	Archangelos	Monolithos	334	Attavyros
Lindos	1 091	Lindos	Mesanagros	330	Sydrhodos
Apollona	997	Kamiros	Profilia	326	Sydrhodos
Massari	931	Archangelos	Arnitha	310	Sydrhodos
Fanes	895	Kamiros	Sianna	244	Attavyros
Theologos	856	Petaloudes	Vati	188	Sydrhodos
Archipoli	779	Afantou	Agios Isidoros		Attavyros
Askleipio	673	Sydrhodos

Ekonomi

Ekonomin är inriktad på turism och den mest utvecklade sektorn är tjänstesektorn. Småindustrier importerar råmaterial för produktion till den lokala marknaden. Andra verksamheter är produktion av jordbruksvaror, kreatursuppfödning, fiske och vintillverkning.

Bilder

Rhodos
Rhodos
Stormästarens palats i Rhodos
Stormästarens palats i Rhodos
Interiör från Stormästarens palats i Rhodos
Interiör från Stormästarens palats i Rhodos
Interiör från Stormästarens palats i Rhodos
Przylądek ladiko
Rhodos från Monte-Smith-berget
Stegna Felsentor, Felsenbågen
Zat Anthonnys Queen
Rhodos Miss la Vita

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

^ Rhodos i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 4 juli 2016.
^ ”Rhodos - allt du behöver veta”. rhodosgrekland.se. https://rhodosgrekland.se/. Läst 2 december 2019.
^ "Rhodes, Greece, 1481" Jan Kozak Collection: KZ13, The Earthquake Engineering Online Archive
^ Ambraseys, N. N. och Adams, R. D. (1998) "The Rhodes earthquake of 26 June 1926" Journal of Seismology 2(3): s. 267-292
^ "Earthquake's aftermath" Arkiverad 21 november 2008 hämtat från the Wayback Machine. Discover Rhodes, accessed 16 July 2008
^ The Historical Library of Diodorus Siculus, Book V, ch.III.
^ Angel, Marc D. The Jews of Rhodes: The History of a Sephardic Community. New York: Sepher-Hermon Press, 1980. ISBN 978-0-87203-072-5
^ Frankel, Jonathan. The Damascus Affair: „Ritual Murder“, Politics, and the Jews in 1840. Cambridge University Press, 1997. ISBN 978-0-521-48396-4
^ http://www.catholicchurchrhodes.com Arkiverad 20 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine.
^ The Virtual Jewish History Tour - Greece
^ Municipal Association Arkiverad 18 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

[ne-1] Rhodos i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 4 juli 2016.

[2] ”Rhodos - allt du behöver veta”. rhodosgrekland.se. https://rhodosgrekland.se/. Läst 2 december 2019.

[3] "Rhodes, Greece, 1481" Jan Kozak Collection: KZ13, The Earthquake Engineering Online Archive

[4] Ambraseys, N. N. och Adams, R. D. (1998) "The Rhodes earthquake of 26 June 1926" Journal of Seismology 2(3): s. 267-292

[5] "Earthquake's aftermath" Arkiverad 21 november 2008 hämtat från the Wayback Machine. Discover Rhodes, accessed 16 July 2008

[6] The Historical Library of Diodorus Siculus, Book V, ch.III.

[7] Angel, Marc D. The Jews of Rhodes: The History of a Sephardic Community. New York: Sepher-Hermon Press, 1980. ISBN 978-0-87203-072-5

[8] Frankel, Jonathan. The Damascus Affair: „Ritual Murder“, Politics, and the Jews in 1840. Cambridge University Press, 1997. ISBN 978-0-521-48396-4

[9] ttp://www.catholicchurchrhodes.com Arkiverad 20 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine.

[10] The Virtual Jewish History Tour - Greece

[11] Municipal Association Arkiverad 18 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]